linakuijl

För en vecka sedan fyllde han 7 månader och jag har svårt att greppa det. I min lilla värld är han fortfarande nyfödd och jag ska köpa str 50. Men nu har han 68. Jag har svårt att lägga undan de gamla kläderna. Allt går i en galen fart. Men det är mitt störta problem, att jag så gärna vill hålla kvar i allt. Förändring är läskigt och här förändras allting. Fort som attan.

Förra veckan åkte tre generationer tillbaka till Strömsholm dit jag flyttade när jag var 15 för att satsta seriöst på ridsporten. Det var en känslosam tillbakablick. Ett instängt liv där allt kretsade kring hästar och allt rissporten innebär. Det är en enorm hatkärlek till det stället. Men det var underbart att få vara tillbaka och bara snosa på hästarna och minnas allt som fanns där.

Det här var mitt extrema liv då. Där bara hästar och prestation inom ridningen betydde något. Nu har styrketräningen ersatt det. Kanske kan jag någon gång lära mig att bara vara i en sport. Där prestation inte är allt. Där jag inte är besatt av att vara bäst. Kanske är det något Leon kan lära mig....